Det värsta som finns. är när man tror att man känner någon, men helt plötsligt börjar man inse att det är en helt annan människa! Varför, varför finns det alltid människor som sviker? Man tror att man kan lite på någon, ha en liten betydelse i någons liv, och när man minst anar det så kommer sanningen fram den ovetna sanningen, den som gör ont och svider, den man aldrig trott man skulle behöva möta, visst är det underligt? Att folk har mage till att svika någon, gång på gång på gång. Själv trodde jag att man skulle lära sig av sina misstag, men hur lång tid ska det ta, hur många misstag ska man kunna göra för att inse att man förlorat något man tagit för givet? Någon som helt plötsligt visat sig betyda mer än vad man egentligen anat, när ska den personen förstå, att man inte lyckas med något, lyckas inte "bli en bättre människa" om man själv inte anstränger sig, om man inte lär sig av sina misstag och slutar att ta någon för givet?

Att svika någon tycker jag är det fulaste man kan göra, visst om det händer en gång kanske två, men gång på gång på gång, en kniv i ryggen för den utsatte när man inser att sanningen, och förlitan på människan inte längre är den samma, och kommer aldrig igen att bli som den varit. Man börjar ana saker, sova med ett öga öppet, och inte orka se framåt längre, utan vända sig om, kolla bakom varje vrå, just för att man är så rädd för att få det där slaget i ryggen, slippa besvikelsen. Jag hoppas vid ett sådant där tillfälle, upprepad svek, att man ser sig om, letar efter nya möjligheter, öppnar upp ögonen och väljer en annan väg, en bättre, en där man känner sig värdig, trygg och förstådd!

Varför kan man inte vara starkare, varför kan man inte bara glömma och gå vidare, hur lång tid ska det egentligen ta innan man står stadigt igen, slipper kolla bakåt och sova med ett öga öppet? Hur lång tid ska det ta innan man vill och vågar välja den där andra vägen? Våga öpnna sig för någon igen, kunna känna sig värdig, trygg och förstådd?

Det är jobbigt att få knivar i ryggen, brustet hjärta och förlora en vän på samma gång, flera gånger om.
Det är då det gäller att ha den där viljan, att gå vidare och byta väg!

Life is to short to be pist of all the time! // Fernandez